Men de hade lika gärna kunna varit lördag, för dagarna ser lika ut ändå.

Vi håller oss hemma, trött på årstiden, trött på skenan, trött på att vara trött och "ur gängorna" trött på att inte känna igen mej själv-för det är så det känns, så mycke oro omkring dehär med skenan har liksom fått mej "off track" så att säga.

Kanske är det bara en vecka kvar nu-Vi får se men de kvarstår att dethär kom som en chock redan från början och jag är värdelös på stress, ors osv-Klarar det inte och denna tid har ineburit massa sånt.

Så gott som 100% blir bra i höften det vet jag men tänk om....

Det är jag i ett nötskal "tänk om"...

Världens finaste storasyster har äntligen fått vattkoppor (alla kompisar har haft) så det var en glad tjej som vaknade upp i fredagsmorse då vi konstaterade sjukdommen (håller alla tummar jag har att lillebror klarar sej, vattkoppor under skenan är nog ingen hit!) Rätt pigg ändå är hon, lite feber igår kväll men annars glad och pigg.

Jobbigt på nätterna åt henne då de kliar som värst, det har blivit en hel del bad och duschar och glassar :) för lite dålig att äta är hon nu.

Vi stannar hemma o kurerar oss denhär veckan.

(bilden är från i fredags som var första dagen så hon har några fler prickar nu)

Badet i torsdags gick fin fint, Roja fick shoppa lös på hm innan, jag tog en sväng bland småtting kläderna men ingen lust att köpa nå nu till han, vi väntar, så han fick nöja sej me en ny möössa och strumpor.

Lillebror i den större skenan.

Foto:Emma Jonsson

Så på Måndag 13 feb (om en vecka) har vi tid i gävle.

Ultraljud 10:30 och sen en tid mej Henrik (doktorn) 11:30 då vi får veta om det blir skena 6 veckor till eller Byxan.

Jag hoppas på byxan. Wish Us Luck!!!!!